Matteplanering vårterminen 2015 åk 9
Läromedel: Prio matematik 9
V. 3 -11 geometri
V.12-24 repetition
|
Om du inte hinner med planeringen på lektionstid så måste du gör arbete hemma eller på studiotiden. Prata gärna med din mattelärare om vilka uppgifter som passar bäst för dig!
VECKOPLANERING
Veckonummer
|
Tisdag
(60 min)
|
Torsdag
(60 min)
|
Fredag
(45 min)
|
Anteckningar
|
V.3
|
Procent
Begrepp test
|
Procent
Kapiteltest
|
Problemlösning
Extra övning
|
|
v.4
|
Uppvärmning och symmetri s.95-98
|
IGenomgång likformighet och kongruens
arbeta med nivå 1
utvalda uppgifter
1,3,4,7,9,10
nivå2
11,13,15,17
Nivå 3
Alla uppgifter
|
Fortsätta att arbeta med likformighet
|
|
|
tvecklings-
samtal kl.13.00
|
|
tvecklings-
samtal kl.13.00
|
|
V.5
|
3.3
Nivå1
arbeta med varannan uppgift
nivå2
arbeta med alla uppgifter
|
fortsätt med nivå2 och 3 på sidan 108
|
Historia och samhälle
|
Arbeta med extra uppgifter
|
v.6
|
Genomgång 3.4
Areaskala och volymskala
Arbeta med alla uppgifter nivå 1
eller alla uppgifter nivå 2
|
Arbeta med alla uppgifter nivå2 eller nivå3
|
Fortsätt att arbeta klart avsnitt
|
|
v.7
|
fgenomgång Likformiga trianglar och topptriangelsatsen. Läs noga exemplen på
sidan117-118
Eget arbetet på
nivå ett,två eller tre
|
forts.
1,2,4,6,7,8,10
|
forts. likformiga trianglar
Eget arbetet på
nivå ett,två eller tre
11,12,14,16,17,18,19
20,21,22,23,24
|
Öva hemma.
Repetera det vi har gått igenom!
|
v.8
|
1.6 Multiplicera uttryck i parenteser
Genomgång
s.30-31
Utvalda uppgifter:
2, 3, 4,6, 7
13,14,15,17,18
21,24, 27, 28
|
Eget arbetet på
nivå ett,två eller tre
|
Eget arbetet på
nivå ett,två eller tre
|
extra
1.7 Faktorisera uttryck
s.32-34
|
v.9
|
sportlov
|
sportlov
|
sportlov
|
|
V.10
|
Genomgång
Pythagoras sats 3.6
Arbeta med Utvalda uppgifter:
1,3,4,7
8,9,11,13,14
15,16,17,18,19
|
pythgoras
Eget arbetet på
nivå ett,två eller tre
|
Pythagoras
Eget arbetet på
nivå ett,två eller tre
|
Repetera
inför prov!
|
v.11
|
problemlösning
sidan 126
Begreppstest
s.128
Kapiteltest s.129
|
Parprov
|
Matematikprov
|
Repetera
inför prov!
|
V.12
|
Nationella prov muntliga
Preliminärt |
Forts.
|
|
Repetera
inför prov!
|
v.13
|
|
|
|
|
v.14
|
|
|
Heligdag
|
|
v.15
|
påsklov
|
|
|
|
v.16
|
f
|
r
|
|
|
v.17
|
|
|
|
|
v.18
|
|
|
Lov
|
|
v.19
|
|
NP Ma ÅK 9
Onsdag 6/5
|
NP Ma. ÅK 9
Fredag 8/7
|
|
v.20
|
|
lov
|
lov
|
|
v.21
|
|
|
|
|
v.22
|
|
|
|
|
v.23
|
|
|
|
|
v.24
|
Elevens val
|
Elevens val
|
|
|
Viktiga förmågor i matematik
PROBLEMLÖSNING
Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
BEGREPP
Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
METODER
Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
RESONEMANG
Föra och följa matematiska resonemang
KOMMUNIKATION
Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser
Kunskapskrav matematik:
E
|
C
|
A
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder medviss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ettrelativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassningtill problemets karaktär samtformulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas sammanhanget.
|
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassningtill problemets karaktär samtformulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kanbidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
|
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
|
Eleven för välutvecklade ochväl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
|
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkändasammanhang på ett i huvudsakfungerande sätt.
|
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ettrelativt väl fungerande sätt.
|
Eleven har mycket godakunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nyasammanhang på ett välfungerande sätt.
|
I beskrivningar av matematiska begrepp kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
I beskrivningar av matematiska begrepp kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utveckladeresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
I beskrivningar av matematiska begrepp kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerandematematiska metoder med vissanpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
|
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt godanpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring medgott resultat.
|
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektivamatematiska metoder med godanpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring medmycket gott resultat.
|
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
|
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
|
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
|
Veckoplanering Fysik åk 8
Ljus - Optik
Kapitel 5 fokuserar på följande centrala innehåll från kursplanen:
Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
Genomgångar:
Fokus på
Ljuskälla och ljusenergi
Ljusets hastighet, utbredning och ljusstyrka
Reflexionslagen - infallsvinkel och reflexionsvinkel
Konkav och konvex spegel, brännpunkt
Ljusets brytning och totalreflexion
Konkav och konvex lins, brännpunkt
Ögat och synfel
Färgspektrum, färger och färgblandning
Ljusets natur
Kunskapskontroll: Prov, inlämningsuppgift, laborationer och labbrapport.
Se nedan under veckoplaneringen.
Veckoplanering v.3-8 2015
Vecka
|
Avsnitt
|
Sidor i fysikboken
|
Länkar m.m
|
3
|
Ljusets egenskaper
Vad är ljus?
När du har läst avsnittet
ljusets egenskaper ska du...
Olika övningar med ficklampa
|
s.86-88
|
Film om ljus
Temapaket: Ljus och färger
|
4
|
Ljusets reflexion
När du har läst avsnittet
ljusets reflexion ska du...
kunna förklara vad som menas med reflexion
kunna beskriva reflexionslagen
veta vad brännpunkten är
kunna förklara skillnaden mellan en konkav och en konvex spegel
|
s.89-91
|
|
5
|
Ljusets brytning
När du har läst avsnittet
ljusets brytning ska du…
kunna beskriva ljusets brytning
veta vad totalreflexion är
kunna förklara skillnaden mellan en konkav och en konvex lins
kunna beskriva ögat
|
s.92-95
|
Lär dig ögats olika delar på
webbmagistern.se
|
6
|
Färger
När du har läst avsnittet
färger ska du…
känna till hur och varför ett prisma kan bilda ett spektrum av färger
kunna förklara varför ett par röda skor ser röda ut
veta att färger är ljus med olika frekvens
veta vad polariserat ljus är
|
|
Träna till prov
|
7
|
Repetition om ljuset och ögat
Genomgång av frågor och svar
|
|
Träna till prov
|
8
|
|
|
Prov onsdag den 18 februari
|
9
|
Sportlov
|
|
|
v.10-14
|
Sex och samlevnad/ Droger / Hälsa
|
|
|
KUNSKAPSKRAV för arbetsområdet LJUS. Se nedan.
Kommentarer
till eleven
|
Kunskapskrav för betyget E
|
Kunskapskrav för betyget C
|
Kunskapskrav för
betyget A
|
Du söker naturvetenskap-lig information från olika källor med koppling till fysik och för källkritik.
|
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan söka natur vetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Du använder informationen och att skapa
texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp.
|
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
|
Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
|
Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
|
Du kan följa egna eller andras planeringar och genomföra undersökningar
|
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
|
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
|
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
|
Du använder utrustningen på ett säkertsätt
|
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
|
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
|
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt.
|
Du kan jämföra
resultaten och dra slutsatser från modeller och teorier i fysik.
|
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier.
|
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
|
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
|
Du kan resonera kring resultaten och ge förslag på hur under-
sökningarna kan förbättras.
|
Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
|
Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
|
Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
|
Du kan dokumentera under-
sökningarna
t.ex med en laborations-
rapport.
|
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
Du visar fakta-
kunskaper inom
arbetsområdet,
LJUS
|
Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
|
Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa
på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara
och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
|
|
Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet
och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.
|
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang
där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet
och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband.
|
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet
och visar då på komplexa fysikaliska samband.
|
Du använder fysikens
begrepp
modeller och teorier.
|
Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning.
|
Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning.
|
Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning.
|
Du visar på naturvetenskap-
liga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
|
Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
|
Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
|
Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
|
