Lorins Matteblogg: 9B NO

Hej!
Vecka 16 börjar vi med ämnet fysik
Länken till Kärnfysik
Fysik

Länk till biologi sammanfattning
20/3-16

Klicka här för att komma åt biologi boken

Veckoplanering vecka 2-6: Biologi åk 9B

Genetik och evolution

Arbetsområdet fokuserar på följande centrala innehåll från kursplanen:

Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö.

Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.

Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel gen-teknik.

De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Genomgångar:

Fokus på

Cellens byggnad
Kromosom, DNA och gen
Vanlig celldelning
Den genetiska koden
Könsceller och reduktionsdelning
Könskromosomer - X och Y
Dominant och vikande
Mutation

Kunskapskontroll: Delaktighet på lektionerna, prov, inlämningsuppgift, laboration och labbrapport.

Se nedan under veckoplaneringen.

Veckoplanering v.2-6 2015/2016

Vecka	Avsnitt	Sidor i biologiboken	Länkar m.m
2	Du ska kunna: beskriva cellens byggnad förklara vad kromosomer, DNA och gener är och deras funktion redogöra för vad den genetiska koden är och var den finns beskriva hur en vanlig celldelning går till	Länk till biologi boken Hela kapitel P.P. s.286-291 286-288 och 291 http://www.suonline.se	Introduktion Genetik power point http://learn.genetics.utah.edu/content/basics/ Bilden som förändrade vetenskapen: DNA (film 10min) Fraser utvecklings- möjligheter Film om kroppens celler
3	Du ska kunna: beskriva hur vi ärver våra gener förklara skillnaden mellan dominanta och vikande anlag och ge några exempel beskriva vad en mutation är och vad den kan leda till	s.292-300 Ordlista genetik Övning: Dominanta och vikande anlag Korsningsschema med svarta och vita kaniner: sidan 296.	Genetiker har nu kartlagt nästan alla mänskliga gener. Men det största arbetet återstår - att ta reda på vad de olika generna gör och vilka processer de är inblandade i. Power point: Den genetiska koden och ärftlighet Tydlig cell delning på eng. Könscell delning länk till meios cell delning Cell delning på svenska
4	Introduktion till bioteknik/ gen-teknik fördelar och nackdelar etik och moralfrågor; ämnes- övergripande med SO UPPDRAG GENTEKNIK OCH ETIK	film om DNA DNA, genterapi och stamceller	http://genteknik.nu/ Film: Ska vi ta genvägen? Genteknikens grunder och dilemma

5	Repetition / Evolution	Till provet ska du kunna: cellens byggnad kromosom,DNA gen=arvsanlag vanlig celldelning genetiska koden könsceller flicka eller pojke dominanta, vikande gener mutationer korsningsschema färgblindhet, blödarsjuka samspel arv och miljö proteintillverkning	Öva på Kan du?-frågor s.306 (facit s.401) Repetition youtubklipp Genetik för nybörjare Ordlista genetik Papperskopia text om DNA och arvet
6	Genetik prov		Ne.se Temapaket Darwin
7	Evolution Evolution och Darwin Pawer point om Evolutionen länk p.p.	Laboration: Att ta fram eget DNA Skriv en labbrapport! Lämnas in senast …. Mall till rapportskrivande: Konsten att skriva en rapport Mer information till rapporten: DNA ur kiwi
8	Evolutionen
9	Sportlov	Sportlov	Sportlov
10-16	Grupparbete med individuell redovisning

Genetik och evolution - bedömningskriterier

Så här bedöms dina kunskaperna inom området genetik och evolution

Kommentarer till eleven	Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9	Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9	Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Du använder kunskaper i biologi för att granska information, diskutera och ta ställning i olika frågor.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör genetik, bioteknik och genteknik och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör genetik, bioteknik och genteknik och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör genetik, bioteknik och genteknik och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Du använder kunskaper i biologi för att diskutera och bemöta åsikter och argument.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.	I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Du söker naturvetenskaplig information från olika källor med koppling till biologi och för källkritik.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Du använder informationen och att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Du kan följa egna eller andras planeringar och genomföra undersökningar.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon be arbetning går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Du använder utrustningen på ett säkert sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Du kan jämföra resultaten och dra slutsatser från modeller och teorier i biologi.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.
Du kan resonera kring resultaten och ge förslag på hur under- sökningarna kan förbättras.	Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Du kan dokumentera under- sökningarna t.ex med en laborations- rapport.	Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Du visar fakta- kunskaper inom arbetsområdet, Genetik och evolution	Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.	Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.	Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
Du kan resonera kring ärftlighet och samband som rör människokroppens byggnad och funktion.	Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.	Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.	Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.
Du visar på naturvetenskap- liga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.	Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.	Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.	Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala natur vetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Teknik HT &VT 2015-2016
Hållbar utveckling

Grupper:
Onsdagar

Nathalie	Lovisa	Saga
Emelie	Linus	Sally
Oskar	Daniah	Oliver
Viktor	Simon	Martin
	Brain

Fredagar

Evelina	William E.	Amanda
William Z.	Simon C.	Lina
Felicia S.	Alex	Elenore
Felicia N.	William H.	Andrea
	Mikaela	Julia

Vi arbetar med bygget i (4-5) veckor.
Gruppen kan redovisa arbetet innan vecka 5 i fall gruppen blir klar.
Inlämnings tid är senast vecka 5 då blir 3/2 för onsdag grupp och 5/2 för fredags gruppen.

Tävling – bygg en hållbar skola och vinn Cosmonovabiljetter

Naturhistoriska riksmuseet bjuder in åk 4-9 att delta i tävlingen ”Bygg framtidens hållbara skola”.

Regler

Modellen ska byggas av återbruksmaterial
Naturmaterial som mossor, lavar, stenar eller kottar får också användas, bara inte något är fridlyst eller att ni bryter mot allemansrätten
Maximala mått för bidragen: bredd 50 cm, längd 80 cm, höjd 50 cm
En kort skriftlig beskrivning på max två A4-sidor ska bifogas modellen
Tävlingsbidragen lämnas till Naturhistoriska riksmuseets information senast fredag 26 februari 2016
Vinnare utses av en jury på museet

Vinnare – final

De bidrag som går till final kommer att ställas ut i vår skolmonter på museet
Finalisterna inbjuds till invigningen där också varje klass muntligt presenterar sitt bidrag i vår hörsal
Vinnande bidrag presenteras under finaldagen
Finalisterna bjuds på en Cosmonovaföreställning av vår senaste film ”Osynliga mysterier”
Preliminär finaldag är torsdag 7 april kl 15-17

Några tips

Tänk på hur ni ska lösa:

Energiförsörjningen, som el och värme
Avfallshanteringen
Transporter av varor och människor
Den inre och yttre skolmiljön
Skolmåltider
Trivsel och trygghet
Hållbara studieresultat

Vilka kunskaper behöver ni?

Ni kan få inspiration från projekt Herrestaskolan i Järfälla, ett riktigt skolbygge med hållbarhetstankar som invigs våren 2016: www.barkarbystaden.se/barn-och-unga/skolor/

Vill du veta mer om tävlingen kontakta: lars.magnusson@nrm.se

Biologi 9B HT 2015

Enskild uppgift i ekologi

EKOLOGI OCH HÅLLBARHET HT 2015 9B

Skolverkets kursplan och kunskapskrav

Länk: Centralt innehåll och bedömningsmatris

Detta kommer du att lära dig mera om

Ett begränsat jordklot

beskriva förutsättningarna för livet på jorden

redogöra för jordklotets begränsningar

förklara vad man studerar inom ekologi

att alla ämnen sprids, men inte försvinner

att jorden ligger i en energiström från

solen

Ekosystem

ge exempel på några biom

ge exempel på några ekosystem

redogöra för några ekosystemtjänster

redogöra för och beskriva ett ekosystem

En hållbar framtid

beskriva hur vi påverkar vår miljö under vårt dagliga liv

beskriva de största globala miljöhoten

redogöra för några möjliga lösningar på våra miljöproblem

beskriva hur ett hållbart samhälle kan se ut

Vecka	Avsnitt	Anteckningar Länkar m.m
v.45	Fokus på: Ett begränsat jordklot Biologi Direkt suonline.se s.350-353 När du har arbetat med veckans avsnitt ska du kunna: beskriva förutsättningarna för livet på jorden redogöra för jordklotets begränsningar förklara vad man studerar inom ekologi att alla ämnen sprids, men inte försvinner att jorden ligger i en energiström från solen	Vad är ekologi? Ekologiskt fotavtryck Klimatmötet i Paris! Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar. Exempel på kretslopp
v.46	Fokus på: Ett begränsat jordklot och Ekosystem Biologi Direkt suonline.se s.354-363 När du har arbetat med veckans avsnitt ska du kunna: ge exempel på några biom ge exempel på några ekosystem redogöra för några ekosystemtjänster redogöra för och beskriva ett ekosystem Halvklass: Bygg ett ekologiskt hållbart skola. Teknik, människa, samhälle och miljö Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.	Film: Sjön - ett ekosystem beta.sli.se Här är länken Skriftlig enskilt arbete Inlämningsuppgift Ekosystem Lämnas in senast fredag den 4/12 Ekosystem Powerpoint om ekologi och exempel på ekosystem
v.47	Fokus på: Ekosystem Biologi Direkt suonline.se s.354-363 När du har arbetat med veckans avsnitt ska du kunna: ge exempel på några biom ge exempel på några ekosystem redogöra för några ekosystemtjänster redogöra för och beskriva ett ekosystem Halvklass: Bygg ett ekologiskt hållbart skola. Teknik, människa, samhälle och miljö Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.	Ev. Om Östersjön Dokumentärfilm: Alla torskar Om Östersjön Rädda Östersjön Världsnaturfonden Läxa: Här är de begrepp och ord som du ska kunna Inför begreppstestet 30/11 Ne.se Kunskapsjakten: Biologisk mångfald Kunskapsjakten: Klimatet
v.48	Fokus på: En hållbar framtid Besöka Naturskolan. Tema: Livsstil fredag den 27 november När du har arbetat med veckans avsnitt ska du kunna: beskriva hur vi påverkar vår miljö under vårt dagliga liv beskriva de största globala miljöhoten redogöra för några möjliga lösningar på våra miljöproblem beskriva hur ett hållbart samhälle kan se ut Halvklass: Bygg ett ekologiskt hållbart skola. Teknik, människa, samhälle och miljö Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.	Sista dag för inlämning av uppgiften om ekosystem fredag den 4/12
v.49 V. 50	Fokus på: En hållbar framtid Biologi Direkt suonline.se s.364-371 När du har arbetat med veckans avsnitt ska du kunna: beskriva hur vi påverkar vår miljö under vårt dagliga liv beskriva de största globala miljöhoten redogöra för några möjliga lösningar på våra miljöproblem beskriva hur ett hållbart samhälle kan se ut Halvklass: Bygg ett ekologiskt hållbart skola. Teknik, människa, samhälle och miljö Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Redovisning av ekologi arbete

Tävling – bygg en hållbar skola och vinn Cosmonovabiljetter

Naturhistoriska riksmuseet bjuder in åk 4-9 att delta i tävlingen ”Bygg framtidens hållbara skola”.

Regler

Modellen ska byggas av återbruksmaterial
Naturmaterial som mossor, lavar, stenar eller kottar får också användas, bara inte något är fridlyst eller att ni bryter mot allemansrätten
Maximala mått för bidragen: bredd 50 cm, längd 80 cm, höjd 50 cm
En kort skriftlig beskrivning på max två A4-sidor ska bifogas modellen
Tävlingsbidragen lämnas till Naturhistoriska riksmuseets information senast fredag 26 februari 2016
Vinnare utses av en jury på museet

Vinnare – final

De bidrag som går till final kommer att ställas ut i vår skolmonter på museet
Finalisterna inbjuds till invigningen där också varje klass muntligt presenterar sitt bidrag i vår hörsal
Vinnande bidrag presenteras under finaldagen
Finalisterna bjuds på en Cosmonovaföreställning av vår senaste film ”Osynliga mysterier”
Preliminär finaldag är torsdag 7 april kl 15-17

Några tips

Tänk på hur ni ska lösa:

Energiförsörjningen, som el och värme
Avfallshanteringen
Transporter av varor och människor
Den inre och yttre skolmiljön
Skolmåltider
Trivsel och trygghet
Hållbara studieresultat

Vilka kunskaper behöver ni?

Ni kan få inspiration från projekt Herrestaskolan i Järfälla, ett riktigt skolbygge med hållbarhetstankar som invigs våren 2016: www.barkarbystaden.se/barn-och-unga/skolor/

Vill du veta mer om tävlingen kontakta: lars.magnusson@nrm.se

Syror och baser: Laboration

Du ska

planera,
genomföra laborationen och
skriva en rapport

Syfte:

Undersöka olika produkter om de är sura ( en syra) eller basiska (en bas)

Planering:

1. Vad ska du undersöka? Vilka produkter? Har du någon hypotes?

2. Hur ska du utföra experimentet på ett naturvetenskapligt undersökande sätt?

3. Hur ska du genomföra undersökningen? Vad behöver du för material och materiel?

4. Hur ska du samla in dina resultat?

5. Egna förslag.

Konsten att skriva en rapport

KRAVNIVÅER LABORATION OCH RAPPORTSKRIVNING

Så här blir du bedömd:

	E	C	A
Planera	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Använda utrustning på ett säkert sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt.
Dra slutsatser utifrån modeller och teorier	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Resonera och ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Dokumentera. Skriva rapport.	Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Kemi

Preliminär planering: SYROR och BASER

v. 35 Introduktion arbetsområdet Syror och Baser

pH-värdet Syror och baser har olika pH

Halvklass: Planera en laboration!

v. 36 Viktiga syror

kemiska beteckningar, egenskaper och användningsområde

enskilt arbete

Hitta fakta om: Kolsyra, ättiksyra (svaga syror)

Svavelsyra, saltsyra, salpetersyra (starka syror)

Laboration: Genomföra laboration Testa pH-värde på olika produkter

v. 37 Viktiga baser

kemiska beteckningar, egenskaper och användningsområde

enskilt arbete

Hitta fakta om: Ammoniak (svag bas)

Natriumhydroxid, kaliumhydroxid, Kalciumhydroxid

(starka baser)

Laboration: Leder en NaOH-(natriumhydroxid-)lösning ström?

En film om syror och baser

v. 38 Syror lämnar ifrån sig vätejoner

och baser tar upp vätejoner

Joner är laddade byggstenar

Power point presentation
syror och baser ,vätejoner och hydroxidjoner

Laboration:
Här en länk till olika laborationer och kemiska reaktioner

v. 39 Buffertar dämpar pH-förändringar

Saltar

Laboration: Neutralisation. Två livsfarliga vätskor bildar något som vi använder i

maten...!
en presentation om försurning

V.40 prov på fredag den 2/10
Syror och baser
Saltar
försurning
Svara på frågorna du har fått av mig.

v. 41 Teknik: Trådspel

v. 42 Teknik: Trådspel

v. 43 Prao

v. 44 Höstlov

Åk 9 HT 2015
Så här kommer att se ut denna terminen i NO ämnen

Kemi: v.35-40

Syror och baser

Joner och kemiska reaktioner

Teknik: v.41- 42

Trådspel!!!

Egen uppfinning / leksaksprojekt

Design gör tekniken mänsklig

Prao v.43

Biologi: v.45-48

Ekologi,

Hållbar utveckling (Naturskolan: Hållbarutveckling och livsstil) + omkring höstlovet i samarbete med SO

Energi / växthuseffekten / resurser /

Biologi: v.49-50

Genetik,

Genteknik ( i samarbete med SO/SV) före och efter jullov

Vi kommer att arbeta med dessa områden.
Läromedel är elektronisk genom att använda oss av digilära

Syror och baser

Elektrokemi

Joner och kemiska

reaktioner

Hållbar

utveckling

Biologi VT 2015 ÅK 8B

Sex och samlevnad

https://docs.google.com/a/edu.sollentuna.se/document/d/1k4t5PIg6QzwUFMCWQ0sLl4DbOtqzqhfLnlCPKC3_IkU/edit

Fysik ÅK 8

Veckoplanering Fysik åk 8

Ljus - Optik

Kapitel 5 fokuserar på följande centrala innehåll från kursplanen:

Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.

Genomgångar:

Fokus på

Ljuskälla och ljusenergi
Ljusets hastighet, utbredning och ljusstyrka
Reflexionslagen - infallsvinkel och reflexionsvinkel
Konkav och konvex spegel, brännpunkt
Ljusets brytning och totalreflexion
Konkav och konvex lins, brännpunkt
Ögat och synfel
Färgspektrum, färger och färgblandning
Ljusets natur

Kunskapskontroll: Prov, inlämnings uppgift, laborationer och labbrapport.

Se nedan under veckoplaneringen.

Veckoplanering v.3-8 2015

Vecka	Avsnitt	Sidor i fysikboken	Länkar m.m
3	Ljusets egenskaper Vad är ljus? När du har läst avsnittet ljusets egenskaper ska du... veta vad en ljuskälla är kunna förklara vad ljus är Olika övningar med ficklampa	s.86-88	Film om ljus www.ne.se Temapaket: Ljus och färger
4	Ljusets reflexion När du har läst avsnittet ljusets reflexion ska du... kunna förklara vad som menas med reflexion kunna beskriva reflexionslagen veta vad brännpunkten är kunna förklara skillnaden mellan en konkav och en konvex spegel	s.89-91
5	Tisdags lektion27/1 blir tävling Teknikåttan Ljusets brytning När du har läst avsnittet ljusets brytning ska du… kunna beskriva ljusets brytning veta vad totalreflexion är kunna förklara skillnaden mellan en konkav och en konvex lins kunna beskriva ögat	s.92-95	Lär dig ögats olika delar på webbmagistern.se http://www.webbmagistern.se/ogat07.html
6	Färger När du har läst avsnittet färger ska du… känna till hur och varför ett prisma kan bilda ett spektrum av färger kunna förklara varför ett par röda skor ser röda ut veta att färger är ljus med olika frekvens veta vad polariserat ljus är		Träna till prov
7	Repetition om ljuset och ögat Genomgång av frågor och svar		Prov onsdag den 18 februari
8
9	Sportlov
v.10-14	Sex och samlevnad/ Droger / Hälsa

KUNSKAPSKRAV för arbetsområdet LJUS. Se nedan.

Kommentarer till eleven	Kunskapskrav för betyget E	Kunskapskrav för betyget C	Kunskapskrav för betyget A
Du söker naturvetenskap-lig information från olika källor med koppling till fysik och för källkritik.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka natur vetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Du använder informationen och att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.	Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Du kan följa egna eller andras planeringar och genomföra undersökningar	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Du använder utrustningen på ett säkertsätt	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.	I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt.
Du kan jämföra resultaten och dra slutsatser från modeller och teorier i fysik.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Du kan resonera kring resultaten och ge förslag på hur under- sökningarna kan förbättras.	Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.	Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Du kan dokumentera under- sökningarna t.ex med en laborations- rapport.	Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.	Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Du visar fakta- kunskaper inom arbetsområdet, LJUS	Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.	Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.	Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
	Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.	Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband.	Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.
Du använder fysikens begrepp modeller och teorier.	Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning.	Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning.	Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning.
Du visar på naturvetenskap- liga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.	Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.	Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.	Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Vecka 45
Åk 8A och 8B kommer att börja med ämnet Fysik och Teknik

central innehåll elektricitet och magnetism

NO Planering åk 8 i fysik och teknik

Elektricitet och magnetism

Upplägg:

Genomgångar:

Elektrisk laddning
elektrisk ström och sluten krets
strömstyrka, spänning och resistens
seriekoppling,parallellkoppling och kortslutning
magnetism och elektromagnet,
elektrisk effekt, induktion, generator och transformator
elsäkerhet

Film visning och diskussioner:

Kunskapskontroll: Prov, inlämnings uppgift,laborationer och labb. rapport.

Laborationer. vi kommer att arbeta med teknik och fysik central innehåll och kunskaps krav nivåer för både ämnen.

Veckoplanering

Vecka	Avsnitt	Anteckningar
v.45	Fysik: Elektricitet och magnetism Genomgång,ström och spänning Efter veckans avsnitt ska du ... veta vad elektrisk ström är kunna förklara vad statisk elektricitet är för något veta vad elektrisk spänning och strömstyrka är känna till enheterna för ström och spänning	sidor 165-168 http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%202310 demonstrationer förekommer under lektionen och övningar på laborationer http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?article=DVD%201464&db=4
v.46	Genomgång, ström styrka och spänning, Efter veckans avsnitt ska du … kunna förklara vad som menas med elektrisk ledare, resistans och isolator kunna rita enkla kopplingsschema	169-171 172-173 http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%201525 laboration olika el krets kopplingar
v.47	Magnetism Efter veckans avsnitt ska du … känna till hur två magneter påverkar varandra veta hur en kompass fungerar veta att elektrisk ström skapar magnetfält kunna förklara skillnaden mellan en permanentmagnet och en elektromagne	172-174
v.48	El-säkerhet ska ni kunna till provet. Onsdag 26/11 Prov Fysik /teknik	Skriftligt prov
v.49	Elektrisk energi laborationer och mer om elektromagnetism	175-178 sidan 184-185 det förekommer extra laborationer.
v.50	Teknik: elektronik, teknik i hemmet (motorer/ generatorer)	Teknik boken
v.51	Elevensval	god jul

OBS!
Planeringen kommer eventuellt ändras efter elevernas behov.

Förmåga
1. Eleven ska utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

2. Eleven ska utveckla sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysiken.
3. Eleven ska utveckla sin förmåga att använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Planering

Mall för laborations rapport.

Mall för dokumentation (labb. rapport)

Rubrik

• Vad laborationen heter eller handlar om.

Datum

• Datum för genomförandet, ditt namn, din klass och namnet på din lärare.

Inledning

• Förklara vad laborationen handlar om. Vad är syftet med undersökningen?

Vad ska laborationen visa?

Riskbedömning

Här skriver du risker med laborationen och hur du ska förebygga dem.

Hypotes

• Här skriver vad du tror ska hända eller vad du tycker borde hända.

Tänk först efter vad du vet eller kan sedan tidigare.

Materiel

• Här ska du skriva ner den utrustning du behöver.

Utförande

• Beskriv utförandet steg för steg så att en läsare förstår hur experimentet gjordes.

Den som läser rapporten ska kunna göra om ditt experiment och se om den får

samma resultat.

Resultat

• Beskriv de observationer du gjort under experimentet (mätningar och eventuellt

annat som du har sett, känt, luktat, fått fällning osv.).

• Redovisa eventuella beräkningar.

• Dina resultat kan visas i form av tabeller, diagram och/eller bilder.

Reflektion och slutsats

• Reflektera över dina resultat. Visade laborationen det den skulle visa? Var det något

som blev annorlunda än du trodde innan? Varför blev det så?

• Sammanfatta vad du lärt dig av laborationen.

Felkällor

Skriv ner orsaker som du tror påverkat ditt resultat, t.ex. inte noggranna mätglas, trasig utrustning, inte noggrann dosering, smutsiga bägare, slarvig avläsning, tidsbrist etc. Skriv hur du kan förbättra till nästa gång.

Kom ihåg att en ”misslyckad” laboration kan visa lika mycket som en ”lyckad”.

http://www.webbmagistern.se/ogat07.html

Läxor & Uppgifter

9B NO